Jag vet inte varför jag skriver egentligen när det inte kommer komma ur nått vettigt ur den här munnen! Jag har en förbannad hosta från natten som jag spenderade på en bänk ute, Jag är less på det mesta och känner mig sviken av allt och alla. Jag känner mig tom, ledsen, ensam och hopplös. Jag känner att jag inte vet vem jag kan lita på.
Men har ni nånsin känt såhär att när alla andra är taggade så är ni otaggade eller när ni är hur taggad som helst så är det ingen annan som är taggad? Just nu känns det så. Alla snackar om hur bra livet är! hur underbart allt är och hur glada dom är, men för mig går det bara mer och mer neråt! så sägs det att när man mår som sämst kan det bara gå uppåt. Det stämmer fan inte, det fortsätter bara att gå neråt. jag fattar inte, när ska det sluta? när ska det vända? när är det min tur att få känna på lite lycka?